22 jan. 2018

Om inredningsstil, minimalism & att vara sann mot sig själv...

Under många, många år försökte jag ta reda på vad som egentligen var min stil när det kom till heminredning. Jag hade känt mig minst sagt förvirrad då jag drogs i alla olika riktningar och gillade de allra flesta av stilar. Vid något tillfälle genomförde jag även en style searching här på bloggen som resulterade i att min stil var eklektisk. Typiskt nog den stilen som jag fann mest utmanande av dem alla. 

Jag hade länge svårt att förlika mig med min eklektiska sida, det kändes helt enkelt för krångligt. Jag ville att det skulle kännas enkelt att inreda mitt hem, men istället upplevde jag frustration och med många misstag längs vägen.

Vårt vardagsrum 

Spolar vi fram till idag kan jag verkligen känna att mitt hem speglar den jag innerst inne är. Efter 20 års experimenterande har jag äntligen hittat mitt alldeles egna uttryck. Men sedan jag börjat intressera mig för Simple Living och Minimalism kom än en gång önskan om att min stil skulle sett annorlunda ut och passa bättre in i estetiken inom området. Jag skulle så gärna vilja att den var mer enkel i sitt uttryck. Okomplicerad. Avslappnad. Naturlig. Anspråkslös. 


Men hur gärna jag än vill så kommer min egen stil aldrig att kännas så där härligt opretentiös. Den går nämligen betydligt mer åt det formella hållet. Jag är dessutom en typisk metall som älskar perfektion. Det känns inte som om det går att göra någonting åt. Det är som en del av min personlighet. Det är den jag är.

Vårt matrum/arbetsrum

När jag inreder mitt eget hem blir det på ett visst sätt. Jag kan göra moodbords och inspireras av vackra hem som inte alls ser ut som mitt eget och tror mig känna att det är så vill jag ha det. Men i hjärtat känns det inte riktigt rätt även om min hjärna tänkt sig att det ska se ut precis så. 


Vidare skriver jag och delar med mig av minimalism på sociala medier och känner mycket riktigt en stor passion inom området. Men ärligt talat så får jag det inte riktigt att gå ihop och det har börjat skava inom mig. Vad håller jag egentligen på med? Bör jag ens använda mig av begreppet minimalism? Jag känner att jag inte riktigt passar in i mallen och jag har även börjat känna mig begränsad av det.

Det jag brottas med mest är förmodligen min egen bild av hur minimalism ska se ut. Det finns inga skrivna regler men en minimalist strävar ändå hela tiden efter att omge sig med mindre saker. Det gör jag med, men kan samtidigt inte förneka att jag tycker om att fixa lite här och skapa något nytt där. 

Odekorerad vägg i mat/arbetsrum

Och i samma andetag som jag planerar att spika upp en tavla på väggen kommer det över mig att det där inte riktigt går hand i hand med ett enklare liv. En tavla kräver underhåll och behöver både dammas och putsas och blir ju i ärlighetens namn bara ännu en ägodel i raden av alla andra. En sann minimalist hade lämnat väggen tom och njutit av den i all sin flärdfrihet. 

Jag vet inte riktigt var allt det här ska landa. Det jag känner mig övertygad om är att jag med all säkerhet kommer att fortsätta att rensa och förenkla i vårt hem. Mitt mål är fortfarande att vi ska äga mindre saker. Men jag smider samtidigt planer för vårt hem som jag vill färdigställa och inreda mer framöver. Jag vill lägga till de där sista bitarna som för mig gör ett hus till ett hem. 

Däri uppstår också samma konflikt som tidigare och det hela har börjat kännas minst sagt motsägelsefullt. Enkelhet, rena ytor, avskalat? A b s o l u t. Minimalistiskt? Not  so  much. Mitt vardagsrum kommer förmodligen aldrig bestå av endast en soffa och en grön växt. I  wish. Men jag trivs inte i den miljön. Jag behöver mer möbler och ting omkring mig för att känna mig hemma. Jag vill kunna njuta av konst på väggarna.

Vi får väl se vart det leder. Viktigast av allt är nog ändå att vara sann mot sig själv. Det har jag lärt mig den hårda vägen. 



//Tina


12 jan. 2018

Vi flyttar ut...

Inom kort påbörjar vi renoveringen av det andra sovrummet på övervåningen. Vi har tidigare använt detta till arbetsrum men inte längre, då jag istället håller till i matrumsdelen i vårt kombinerade mat/vardagsrum. På senare år har det här rummet istället blivit kallat biblioteket. Här finns en stor bokhylla med alla våra böcker samlade. I en vitrindel förvarar min sambo även all sin whisky. Det är ett väldigt mysigt och rogivande rum beläget mot norr och är sist ut att renoveras. Det ska dras ny el, gipsas, målas, läggas golv. 

I och med detta är jag nu också i full gång med att flytta ut allt och rensa bland våra böcker. Personligen tycker jag väldigt mycket om böcker då de onekligen ger en mysig känsla till ett hem. När jag började på att gå igenom vår stora samling förstod jag dock att det fanns långt fler böcker som inte längre kändes aktuella än jag först tänkt mig. Böcker som det inte kommer att läsas i igen eller sökas inspiration. 


via

Jag har hittills rensat bort ett 50- tal böcker. Det är inte förrän nu jag inser hur tyngd jag känt mig av dem. Min kropp känns plötsligt 10 kg lättare. Det är inte förrän man börjar på att peta i något som man blir varse om den energi våra ägodelar besitter i vårt liv. 
När vi är klara med renoveringen ser jag fram emot en betydligt mer luftig bokhylla, endast med ett urval av våra favoritböcker och med några favoritföremål i. 



//Tina


3 jan. 2018

Årets första rensning...

Första veckan på nya året inleds med en rensning i kyl, frys och skafferi. Vi köpte inte själva hem särskilt mycket mat till jul men min sambo fick däremot ett par korgar med mat i julklapp plus en massa choklad på det. Denna vecka går vi därför all in för att använda och äta upp så mycket som möjligt av detta följt av en ordentlig städning och omorganisering av kyl, frys och skafferi. Det känns alltid så skönt att börja vardagen igen med en ren kyl och ett välorganiserat skafferi.


Veckan som följer avsätter jag även tid åt planering för kommande rensaprojekt och skulle så gärna vilja få in lite mer motion och rörelse i vardagen. Crosstrainern står och väntar på mig i källaren. Tänk om man ändå kunde hitta en rutin som håller i längden.

Vidare behöver jag även rensa filter och torka av tvättmaskin och torktumlare, röja upp bland tvätten och dammsuga källarplanet. Ganska tråkiga men nödvändiga saker att börja med för att sedan gå vidare med något mer inspirerande rensaprojekt.



//Tina



30 dec. 2017

En sista puff...

Kikar in för att ge er mina fina läsare en sista puff så här näst sista dagen på året. Själv sitter jag med det sista av bokföringen här nu och imorgon ska jag riva ut gamla papper i våra privata pärmar och lägga upp nytt för 2018. En andra vända bland dokument och bilder på datorn och mobilen och den externa hårddisken som jag helt glömt bort står också på tur. 


Belöningen är en fräsch start på det nya året. En befriande känsla som ger kraft och energi att ta sig an nya projekt och nya mål. En omstart i livet och en känsla av kontroll. 

Ett riktigt Gott Nytt År fina läsare. Tack för att ni kikar in. Vi ses igen 2018 med mer av rensning och tips på hur du skapar dig ett enklare liv.


//Tina



21 dec. 2017

Sista växeln i & mål för 2018...

Hej fina läsare. Nu är det bara några dagar kvar till Jul och några därtill innan året har kommit till ända. Jag har lagt i sista växeln och försöker rensa och röja så mycket jag förmår så här på slutet innan det nya året tar vid. 
Det är check på det som nämndes i inlägget här och jag fortsätter nu med att rensa upp bland min digitala oreda i mailboxar, bland bokmärken och bilder på dator och Iphone, bland Pinterest, Etsy och Houzz. Målet är att även hinna med att rensa bort papper i våra fysiska pärmar. Vill att allt ska vara klart till Nyår så att vi kan starta det nya året utan att dra med oss alltför mycket av det som hör 2017 till.



Under 2018 skall jag mest av allt ge mig själv tid att läka och det det lutar även åt att jag kommer att genomföra det där köpstoppet som misslyckades tidigare under året. Det finns en längtan efter att ta paus från allt och verkligen landa. Varje dag saknar jag min älskade Precious och min älskade Peach, våra finaste huskatter. Livet är så otroligt annorlunda utan dem vid vår sida. Vårt hem ekar tomt i varje rum. Jag vet fortfarande inte hur jag ska kunna fortsätta livet utan dem.

Mitt i allt det här är ändå mitt mål att fortsätta vara konsekvent med rensandet här hemma, färdigställa det sista av renoveringen, ägna mindre tid uppkopplad, mer tid åt att läsa och kanske mest av allt finna någon form av balans i livet igen. 
Köpstoppet vill jag göra för att sätta punkt för all form av onödiga inköp. Jag vill ställas inför det faktum att jag får nöja mig med det jag har och låta kreativiteten få utlopp på annat vis. 

Jag älskar inredning och det finns alltid något jag känner att jag skulle vilja ändra på eller byta ut. Men jag har redan allt jag behöver och mycket mer därtill. Jag behöver inget nytt. Tänk så mycket idéer som hinner mogna fram under den här tiden. Vad gör väl det att matrummet inte är färdiginrett eller sovrummet heller? Tids nog kommer vi ju dit ändå.



//Tina


7 dec. 2017

En Enkel Jul...

Med det här inlägget vill jag slå ett slag för det här med en Enkel Jul. Jag har en känsla av det är just det allt fler allt mer längtar efter. Men hur gör man? Nedan delar jag med mig av hur vi har valt att göra för att skapa oss en Enkel Jul;

Reducera- Backar vi tillbaka några år stod det ljusstakar och hängde julstjärnor i varje fönster i vårt hem. Det skulle vara grangirlanger runt trappräcken både inne och ute, dukar, pynt och blommor. I år däremot är julbelysningen reducerad ner till fyra enheter. Det känns precis lagom. Pynt har vi inte så mycket kvar, mer än till granen. Den tar vi in längre fram.

Fira Julen hemma- Min sambo och jag har firat Julafton på tu man hand sedan några år tillbaka och i år har vi även avsagt oss all julfirande övriga dagar. Vi ser fram emot att bara vara hemma och göra som vi känner i den takt vi vill. Det är väldigt stor skillnad mot hur det en gång brukade vara då vi körde runt som galningar hela julen för att hinna med att fira hos alla och befann oss ute på vägarna sent om kvällarna under ibland helt absurda förhållanden i både snöstorm och blixthalka.


Juklappar- Tidigare har vi köpt julklappar till syskonbarnen i familjen(och innan dess även till de vuxna) men i år har jag har låtit meddela att vi inte kommer att fortsätta med det. Det här med att köpa saker har blivit något som verkligen strider mot vårt sätt att leva. Däremot är barnen alltid välkomna in på en fika, pyssla eller hitta på något annat mysigt om de skulle vilja det.
  
Julmat- När det kommer till julmat väljer vi vardera ut ett par favoriter och lagar till på Julafton. Det är väldigt kravlöst och mysdressen är oftast på. Tända granen, se en mysig julfilm, en promenad, lösa korsord, läsa en bok. För mig kan inte Julen bli mycket bättre än så.

Göra som man själv önskar- Julen är en högtid som tyvärr kan vara fylld av både krav och förväntningar från andra. Jag vill ändå betona vikten av att göra som man själv vill. Det borde vara den mest självklara saken i världen att var  och en själva avgör hur de önskar göra, allra helst under en högtid som Julen och inte mindre i den tid vi nu lever med alla krav, stress och ständig tillgänglighet. Men jag vet också att så inte alltid är fallet. 

Vi har tack och lov i de allra flesta fall blivit bemötta med respekt när vi meddelat vårt beslut om att inte delta vid julfirandet, men det har också funnits familjemedlemmar som inte klarat av det faktum att någon annan önskar göra på ett annorlunda sätt än det man själv tänkt sig. Mig bekomme det inte så mycket längre, men jag vet att det kan kännas svårt att bryta sig loss från gamla traditioner och att det också kan upplevas väldigt hotfullt för en del med reaktioner därefter.


Åter igen, det viktigaste är ändå att man gör det som känns bäst för en själv. Det betyder inte att man inte bryr sig om andra runt omkring. Livet stressar på och kanske behöver man ägna de där få dagarna runt Julen till återhämtning, strosa runt, mysa och att bara få vara. Det finns ju dessutom 51 andra helger på året som man också kan träffas och umgås. Varför måste allt pressas in under Julen? Vem har bestämt att det måste se ut just så?

Min djupaste önskan till er alla om en fröjdefull Jul...





//Tina